Oss tulpanodlare emellan

Skrivet 2011-09-22

På land har vi knotten och myggen, och i havet är det havstulpanerna som gör livet surt för båtfolket. Och inte verkar det gå att hitta nån vettig lösning på eländet under överskådlig tid..

Dom så kallade miljövänliga bottenfärgerna som saluförs för dyra pengar fungerar ju inte heller. (se Lollos bilder från Fliskärsvarvet). 


Ett råd man brukar läsa om är att rengöra båten inom ett par veckor efter det att tulpanerna har satt sig fast. Den här perioden infaller nån gång mellan midsommar och slutet av juli, så om man inte har en egen mobilkran eller båttvätt så är metoden knappast realistisk.

 

 

Ett annat sätt att bli av med problemet är att låta båten ligga två tre veckor i sötvatten för då dör larverna. Men då gäller det att göra det innan dom har hunnit bygga sina kalkskal. Och det är ju långt ifrån alla som har den möjligheten efter vår del av kusten.

 

 

Havstulpaner är, namnet till trots ingen växt utan ett litet kräftdjur som lever av att filtrera plankton ur vattnet. I Sverige har man påträffat 9 arter, men den som vanligen sätter sig på våra båtbottnar är den s.k. Brackvattenlevande havstulpanen, och man tror att den kom till vårt land via skeppsbottnar från Australien på 1800-talet.

 

Dom här små djuren är hermafroditer och kan alltså befrukta sig själva, även om dom helst parar sig med en granne. Efter befruktningen kläcks små frisimmande larver som kan driva med vattnet långa sträckor tills dom hittar en lämplig yta att slå sig ned på. Och det går till så att dom utsöndrar ett lim som dom kan fästa sig med mot en slät yta, som alltför ofta är våra båtbottnar. Sen bygger dom ett skyddande kalkskal runt sig medan dom växer sig större.

 

Det här skalet är konstruerat så att det går att stänga till i toppen, om det på grund av variationer i vattenståndet skulle hamna ovanför vattenytan. På så sätt kan dom överleva i ett par veckor utan att torka ut, eller att salthalten blir för hög på grund av vattenavdunstning.. Och samma sak  ifall dom råkar hamna i sötvatten då salthalten riskerar att blir för låg, exempelvis av ihållande regn.

 

Där ser man va fiffigt naturen kan lösa problem om den bara får tid på sig, så det gäller att ha tålamod...

 

I väntan på att naturen även ska lösa problemet med våra båtbottnar får vi väl ägna oss åt att producera isskrapor av plast och högtryckstvättar.

redaktörn