Vad mer blev sagt då?

Skrivet 2020-04-07

  

 

 

Vid Miljökonferensen informerade Peter Karlsson, från SBU:s kansli, om XRF-mätning av båtbottnar genom SBU:s regi. Något som annars är relativt kostsamt om man väljer att anlita ett företag som utför det. 

Roland Örtengren, från SBU:s Miljökommitté, berättade om en annan teknik - nämnligen skrapprov av båtbottnar...

 

       jonas            

Läs mer...

Först av allt, några fakta om gällande lagstiftning som är nödvändiga att känna till:

 


 

Insjöar och Bottniska viken (Bottniska viken = norr om Örskär), d.v.s. våra farvatten, räknas som extra känsliga vatten och av den anledningen får endast alternativa metoder eller biocidfria färger användas.

 


 

TBT (Tributyltenn), tennorganiska föreningar, användes tidigare som biocid i båtbottenfärger och förbjöds 1989. Det är ett mycket giftigt ämne som påverkar många organismer även i låga halter. TBT är också giftigt för människan, eftersom det påverkar våra hormoner.

Även om färgen som innehöll TBT målades på innan förbudet kom, finns det krav sedan 2008 på att den måste avlägsnas eller inneslutas med en speciell spärrfärg som förhindrar läckage. I nuläget är det dock oklart om de spärrfärger som finns för fritidsbåtar verkligen är effektiva mot TBT-läckage.

 

Med andra ord:

Det är inte bara förbjudet att applicera bottenfärger som innehåller TBT, utan det får inte alls förekomma på skroven.

_______________________________________________________________________________________________________

 

 

För att hjälpa båtklubbar att uppfylla regler kring bottenfärger har Svenska Båtunionen (SBU) startat ett projekt som innebär att undersökningar av biocidhalterna på båtbottnar kan utföras av båtklubbar i egen regi med så kallad XRF-mätning.

Genom att tillhandahålla både XRF-mätutrustning och utbildning hjälper vi båtklubbarna att förhindra förorening av båtklubbarnas mark och vattenområden och båtägaren att skydda sig mot skadliga ämnen när han eller hon underhåller sin båt, säger Peter Karlsson.

XRF-mätning utförs genom att man med hjälp av ett instrument som skickar ut röntgenstrålning mot båtskrovet snabbt kan analysera halterna av koppar, zink, tenn och bly. Instrumenten är väldigt dyra och kräver utbildning och tillstånd från Strålskyddsmyndigheten för att användas. Genom projektet tar SBU ansvar för att båtklubbarna och deras medlemmar kan utöva sitt båtliv med mindre miljöpåverkan.

Mätmetoden som används är godkänd av berörda myndigheter och har tagits fram tillsammans med Sweboat – Båtbranschens Riksförbund, som är de kommersiella båtvarvens paraplyorganisation.

Projektet startades i  oktober 2019 genom ett pilotprojekt med tre båtklubbar. Utbildning och möjlighet till bottenundersökningar kommer att finnas tillgängligt för SBU:s båtklubbar under våren och hösten 2020.

 

Intresserad av att delta? Kontakta Peter Karlsson på SBU:s kansli via mail: peter@batunionen.se

 


 

Roland Örtengren, från SBU:s Miljökommitté, berättade om en annan teknik för undersökning av biocidhalter på båtbotten som kan utföras i egen regi med ett så kallat skrapprov:

 

- Skrapa av färgmaterial in till gelcoaten från en yta på ett par kvadratcentimeter en tredjedel in från fören, halvvägs mellan vattenlinjen och mittlinjen på båda sidor.

- Gör på samma sätt en tredjedel in från aktern, 40 - 50 cm ut från mittlinjen på båda sidor.

- Använd ett lämpligt underlag t.ex. hink, plastpåse, plastskynke eller dylikt, för att för att samla upp avskrapet.

- Tänk på att om skrapan har skarpa hörn så kan det lätt bli repor i gelcoaten. Fila därför av hörnen om det behövs.

 

- Mängden avskrapat material bör vara ca tio gram, det motsvarar ungefär två teskedar.

 

- Det avskrapade färgmaterialet läggs i en zip-loc påse eller en fryspåse som förses med en etikett med båtägarens namn och datum samt ett referensnummer som mejlas efter att beställningen är gjord.

- Beställning och betalning görs via ALS hemsida för inomhusanalys (se länk nedan). Kostnad: 300 kr / prov.

- Resultatrapporten mejlas till beställaren/båtägaren ca tio arbetsdagar efter att provet har anlänt till laboratoriet.

 

Ovanstående rutin gäller för enstaka prov. För anvisningar om provtagning och inskickning av prov från många båtar samtidigt, kontakta SBU:s Miljökommitté: miljo@batunionen.se

 

För utförligare instruktioner, läs mer på ALS Scandinavias sida:  inomhusanalys.se

 

 

Så...

 

Steg 1: Ta reda på vad för typ av färg som finns på skrovet.

 

Steg 2: Bestämma eventuell saneringsmetod. Men det är en annan fråga.

Att ha i åtanke: Felaktigt utförd borttagning kan utgöra större miljö- och hälsopåverkan än att låta färgen sitta!!!



Miljötillsyn i båtklubben

Skrivet 2020-03-09

 

Under helgen 7-8 mars var det Miljökonferens där en hel del avhandlades. Alldeles för mycket att återge i ett svep, men valda delar kommer att komma.

Nina Hertzberg, anställd som Hållbarhetsansvarig på SBU:s kansli, med ett förflutet som kommunal miljöinspektör informerade om tillsynsprocessen:


Båtklubbar klassificeras sen några år tillbaka som miljöfarlig verksamhet,

jonas
Läs mer...

Båtklubbar klassificeras sen några år tillbaka som miljöfarlig verksamhet, i klassen U-verksamhet, där kommunen är tillsynsmyndighet - dock utan krav på regelbunden tillsyn.

Av den anledningen bedriver många kommuner, eller är på väg att starta, miljötillsyn på båtklubbar. Även norr om Dalälven.

Som verksamhetsansvarig, d.v.s. båtklubben, lyder man under Miljöbalken och har ett lagstadgat ansvar beträffande:

- Kunskapskrav - Skyldighet att ta reda på vad som gäller beträffande lagar och regler.

- Försiktighetsprincipen - Tillämpa och använda den metod / produkt som har minst negativ miljöpåverkan.

- Egenkontroll - Skyldighet att bedriva egenkontroll och att dokumentera densamma.


Hur går inspektionen / tillsynen till?

Miljöinspektören har med sig en checklista vid besöket och tittar exempelvis på; vilka båtbottenfärger som används, hur går tvätt av båtar till, hur förvaras kemikalieprodukter som används i verksamheten (ska förvaras invallat), vilka rutiner finns för avfallshantering. Ev. tittar man även på markföroreningar och strandskyddet följs.

Vid rundturen ska minst en representant från båtklubben närvara.


Hur kan båtklubben förbereda sig inför tillsynen?

De två viktigaste punkterna att förbereda sig på är:

- Egenkontroll - Här finns dokument på: SBU:s hemsida.  Gävle kommuns hemsida

- Avfallshanteringsplan - Här finns mallar: Transportstyrelsens. Variant; Trödje BK

Även att städa lite på anläggningen kan vara en god idé, då det inte ger ett gott intryck om det ligger någon omkullvält färgburk och skräpar eller liknande.

Kontakta gärna miljöinspektören i förväg och be om att få ett exemplar av checklistan.


Vad sker om det blir anmärkningar på miljöarbetet?

Vid anmärkningar får man antingen:

- Inspektionsrapport - Verksamheten bör vidta åtgärder. 

- Föreläggande - Verksamheten ska vidta åtgärder.

Vid ett föreläggande beviljas man inte LOVA-bidrag för åtgärden (eftersom man blivit ålagd att åtgärda), vilket man däremot kan bli om det enbart är en inspektionsrapport (räknas då som en frivillig och förutséende åtgärd).

Vilka skyldigheter har båtklubben?

Viktigt att ha tydliga regler och även att informera om dem. Exempelvis kan man på fakturan skriva att inbetalning = att man tagit del av och kommer att följa de regler som gäller.

Om båtägare ändå struntar i det kan klubben då möjligen frias, juridiskt sett.

VIKTIGT ATT VETA:

- Biocidfärger, d.v.s. kopparbaserade, är förbjudna att användas norr om Örskär.

Får inte tvättas med högtryckstvätt om inte spolplatta finns.

- TBT, ett ämne som tidigare användes i båtbottenfärger, är extremt giftigt och förbjöds 1989. 

Får inte finnas på båtbottnar som sjösätts - inte ens i underliggande färglager!

- Verksamheten är ansvarig för eventuella saneringar.

Dyrt för klubben = dyrt för enskilda båtägaren.


Att åtgärda nu, exempelvis sanera båtbottnar från TBT och / eller koppar, kostar en del men kan täckas upp till stor del med LOVA-bidrag.

 

Att strunta i åtgärd och riskera att framöver få ett föreläggande - kan bli dyrt.




Sista delen av miljökonferensrapporten

Skrivet 2018-03-23

Havstulpanvarning

 

Emma Sunne från kansliet berättade att SBU bedriver mätningar av havstulpaner i egen regi, och att det i nuläget finns ca. 80 observatörer runt den svenska kusten, men att det behövs flera för att få en så god täckning som möjligt. Bl.a. Har vi en stor lucka längs Gästrikekusten!

 

 

På www.batmiljo.se går det att läsa mer, t.ex. om man som båtklubb vill göra en miljöinsats och bli observatör, eller prenumerera på sms-tjänsten.

Läs mer...

Saneringa av båtbottnar

Trots att TBT (Tributyltenn) förbjöds att använda i båtbottenfärger 1989 så läcker ämnet fortfarande ut i miljön. Bland annat har man hittat höga halter vid spolplatser.

 

Idag är TBT förbjudet, och om man med säkerhet vet att båten har en gammal bottenfärg innehållade TBT så är det förbjudet att sjösätta den utan att först ha sanerat botten.

 

 

Det är också förbjudet att spola av den på klubbens område om det inte finns en fungerande spolplatta.

Av ovanstående anledning har SBU:s miljökommitté börjat arbeta fram en steg- för steghandbok i konsten att sanera en båtbotten och från och med 2018 är det möjligt att få LOVA-bidrag på upp till 80% av saneringskostnaden (så länge pengarna räcker). Det är båtklubben som måste söka bidraget, och ansökan ska benämnas som "Borttagning av äldre biocidfärg". Mer går att läsa på Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndighetens hemsidor.

Jonas Liljeberg                                                                                                                  Miljösamordnare, Gästriklands Båtförbund                                                                        gbfmiljo@gmail.com



Dag två miljökonferensen

Skrivet 2018-03-19

 

Jonas rapporterar vidare att söndagen inleddes med att Roland Örtengren, MiK informerade om ett samarbetsprojekt mellan olika myndigheter för att få fram regler och rekommendationer vid användande av miljöpåverkande substanser. Han betonade samtidigt att SBU inte har möjlighet att bidra med kunskap i projektet, som upplevs ha dåligt med fakta som beslutsunderlag. Mer om detta finns att läsa på www.transportstyrelsen.se 

Läs mer...

Egna mätningar av kopparhalter     

På uppdrag av SBU fick Roland Örtengren tillsammans med konsultföretaget (DGE Mark och Miljö) i uppdrag att göra mätningar av koppar, zink och TBE (Tributyltenn) vid fyra olika småbåtshamnar i  Göteborgsområdet.   

 

Syftet med mätningarna var att ta fram fakta om förekomsten av ämnena och dess skadliga inverkan på miljön. Anledningen var också att SBU ville veta om koppar möjligen kan vara mindre skadigt i antifoulingfärger än de alternativ som finns idag, och vars långtidseffekter ännu inte är kända.   

 
Ett beslut om dessa mätningar skall fortsätta kommer att tas under Båtriksdagen i april.
 

Båtmiljöcoacher Petra Elg MiK informerde om syftet med SBU:s utbildning av båtmiljöcoacher, vars uppgift är att sprida kunskap om båtmiljöfrågor till klubbmedlemmarna vid informationsträffar och liknande. Flera av coacherna var också på plats under konferensen vilket ledde till intressanta diskussioner om framtiden.

Hur informationen skall nå ut till alla icke organiserade båtägare är ett problem idag. SBU med sina 170 000 medlemmar utgör ju trots allt endast utgör 25% av landets alla båtägare. Men i kraft av den största båtorganisationen är det ofta vi som får stå till svars för hela båtlivets miljöpåverkan, och det trots att vi som organisation arbetar brett med miljöfrågor. Förklaringen är förstås att myndigheterna har svårigheter att nå ut till alla andra, inte minst till de som är oorganiserade.

Vill man komma i kontakt med någon av SBU:s båtmiljöcoacher, mailar man sitt ärende till: miljo@batunionen.com eller ringer till SBU:s kansli.

Det går också bra att maila till  mig på: gbfmiljo@gmail.com så kan jag vidarebefodra meddelandet.

Jonas



Mer från miljökonferensen

Skrivet 2018-03-18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer mer information från Jonas miljörapport.

Lördagens program fortsatte med att Jimmy Dominius, MiK berättade om SBU:s miljöprogram och om de framsteg som gjorts inom miljöarbetet. 

Läs mer...

Miljöprogrammet

Toatömningen är en sak som det arbetats med under lång tid, men idag är det en realitet som är här för att stanna, även om fler fungerande tömningsställen måste till för att målet kan anses vara nått.

En av de största miljöfrågorna på kort sikt är kemikalieanvändningen, dit även bottenfärgerna hör. Då det gäller just båtbottnar så är trenden att allt fler målar mindre - eller inte alls - i takt med att miljömedvetandet bland båtfolket ökar.

På längre sikt är klimatanpassnng av drivmedel en viktig fråga, och inte minst hur man ska gå till väg för att sprida kunskapen om nya rön till dem det berör, och att kunna bemöta rykten och felaktig information med forskningsbaserad kunskap.                                                                Under den punkten blev det också många frågor från deltagarna som enades om att det finns en hel del att jobba vidare med framöver och vill man läsa mer om Miljöprogrammet så finns det att hitta på SBU:s hemsida.

Kommunal planering

Kristina Carlstedt, MiK påminde deltagarna om att det inom kommunerna hela tiden pågår olika typer av planering, och att det för båtklubbarna är viktigt att hålla sig ajour med vad som är på gång vad gäller markanvändning mm.från kommunens sida, även vad det är för klassning på, för klubben intressanta områden, samt vad dessa kan och får användas till. Tänk också på att kommunens tjänstemän är skyldiga att ge råd och anvisningar, i de fall sådana efterfrågas.

Mer information från konferensen kommer!



Första Föregående | Sidan 1 av 5 | Nästa Sista
1 2 3 4 5