Är vi riktigt kloka vi båtmänniskor?

Skrivet 2011-05-02

Det kan man undra...? Så som vi håller på varenda vår. 


Med tvättning och rubbning, med skrapning, fernissa och målning. Vi vaxar, putsar och gnider tills armarna känns som... Eller det gör dom ju inte.. Men dom är oftast tunga, nariga och bortdomnade och upplevs som lokala utanförkroppenupplevelser när vi lämnar hamnen.

 

Och ändå håller vi på, samma visa varje vår. Så fort båtarna har tinat fram ur drivorna så är vi där igen, om inte fysiskt så i alla fall mentalt. Fullastade med förhoppningar och allsköns undermedel, som förvärvats allt annat än gratis vid senaste båtmässan.

 

När så sjösättningsdatum börjar närma sig.. Den där sista veckan, när focus är inriktat på allt som måste göras. Dom där sista dagarna när det oftast är nattfrost och snöblandat regn dagtid. När fernissa och bottenfärg fryser fast på skrovet i stället för att torka. Det är då man måste fråga sig om vi kan va riktigt sluga i huvet?

 

Är det verkligen värt allt krypande i trånga utrymmen med ömmande knän och knogar? Och så kanske vi får en vanlig svensk sommar igen, när lågtrycken vandrar som ett lämmeltåg dag ut och dag in över allt och alla.

 

Men ändå.. Visst är det värt det! Om det så bara blir en eller ett par kvällar vi får sitta där, vid grillen i en fin naturhamn och se solen gå ned tillsammans med några vänner efter en dag i båten.

 

 Nej det är nog tveksamt om vi kan va riktigt kloka!  

 

                                                                                                                                                 redaktörn