Snart så..

Skrivet 2018-03-04

 

 

 

I det antika Rom var mars årets första månad, innan man år 152 f kr flyttade årets början till januari.

Det var också den romerska krigsguden Mars som fick ge namn åt månaden.

Läs mer...

En gammal svensk benämning är också vårmånad, vilket är mycket passande eftersom vårdagjämningen infaller i mars och även den meteorologiska våren, då dygnsmedel-temperaturen efter vintern börjar hålla sig över nollstrecket vilket den normalt gör just i mars.

Fram till mitten av månaden ska våren statistiskt sett ha hunnit till västkusten och Skåne, och under andra hälften ta sig upp över Götaland, södra och östra Svealand på sin väg norrut.

Igår körde man Vasaloppet och båtmässan i Älvsjö lockar med marint godis mellan den 3 och 11 mars. Visserligen har det varit lite skralt med dagsmeja hittills och själv är jag dödligt trött på all snö och kyla, men när timern till ytterbelysningen måste justeras var och varannan dag så tänds även hoppet om att snart  kunna stuva undan långkalsongena igen.

 

 

 

Även koltrasten längtar efter att slippa snö i sin fjäderdräkt och att kunna ägna sig åt väsentligheter som vårsång och parbildning istället för det eviga födosöket för att hålla värmen.

 

 

 

redaktörn



Det räcker nu!

Skrivet 2018-02-26




Årsmötet vid Vågskrivargatan 5 i Gävle

Skrivet 2018-02-01

 

Glöm inte Årsmötet den 14 februari klockan 18.30

Läs mer...

Under 1500-talet hade de flesta städer en särskild våg som företods av en vågmästare. Innan de internationella standarder för vikter infördes på 1800-talet var det viktigt att alla varor som kom in eller skeppades ut, vägdes, mättes och registrerades på stadens våg, och för detta fick köpmännen betala en vågpenning varav vågmästaren behöll en given del som provision. 

Som medhjälpare hade vågmästaren en vågskrivare vars uppgift var att föra bok och notera de varor som levererades till staden. Vågskrivaren svarade också för en rättvis fördelning av lasterna till stadens fraktfartyg och i arbetsuppgiften ingick även att beräkna fraktkostnaderna.

I Gävle som anses ha fått sina stadsrättig-heter 1446 rådde inget undantag från regeln, här har det funnits inte mindre än fyra järnvågar där stång- och osmundjärn från masugnarna och hyttorna i området vägdes och registrerades. Var den äldsta järnvågen låg vet man inte, men den näst äldsta låg söder om rådhuset vid Gavleån.

Det mesta av godset forslades till vågen med hästforor sommar som vinter, så även järnet och bergsmännen i Gästrikland sålde oftast sitt järn via vågen i Gävle där järnets kvalitet värderades, vägdes och bokfördes.

Allt eftersom exporten från Gävle ökade blev behovet av en effektivare järnvåg allt större, och en ny våg ritad av Christofer Polhem stod färdig 1708. Den vågen kom att ligga där resecentrum finns idag.

Efter stadsbranden 1869 då i stort sett hela norra stadsdelen lades i aska byggdes en ny järnvåg på Alderholmen och den vågen stod klar 1710.

Mellan 1855 och 1859 byggdes Gävle-Dala järnväg mellan Gävle och Falun och nu började järnvägsnätet i Sverige byggas ut på allvar och alltmer gods fraktades den vägen, samtidigt som tvånget att allt järn skulle vägas och registreras innan det fick säljas försvann, vilket gjorde att järnvågen på Alderholmen lades ned 1885 och därmed gick även stadens vågskrivare till historien.

Men Vågskrivargatan finns kvar och där täffas vi för att hålla årsmöte onsdagen den 14 klockan 18.30

Välkommen!

redaktörn



Det här med @

Skrivet 2018-01-16

 

 

Visste du att snabel-a, det runda lilla tecknet som finns i våra persondatorer och i din egen mailadress är ett mycket gammalt skrivtecken? 

Läs mer...

Redan under vikingatiden från 500-talet och till vasatidens 1500-tal använde munkarna @ som förkortning för den latinska stavelsen "ad" medan de sökte föreviga religiösa texter med penslar och ritstift.

I mitten av 1400-talet utvecklade så Johannes Gutenberg boktryckarkonsten vilket på sikt skulle göra klostrens munkar arbetslösa, åtminstone vad gäller en del av deras skrivkonst och boktillverkning.

Men trots den nya tekniken skulle @ hänga med då man började gjuta trycktyper enligt Gutenbergs metod, och än idag förekommer gjutning och tryckning av @ med den gamla blytypsmetoden om än i små exklusiva upplagor. 

Det här lilla tecknet som i så hög grad påverkar vår tillvaro idag, och som också är en förutsättning för att kunna ta del av GBF:s hemsida är verkligen inget nytt påfund som konstruerades i samband med datorernas intåg om nån trodde det.

I övrigt har väl inte den här lilla artikeln nån mer koppling till båtlivet än att den förhoppningsvis kan vara till båtnad för allmänt kultur- och historieintresserade båtvänner.

redaktörn



Granen står så grön och grann

Skrivet 2017-12-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I diktsamlingen Tuvor från 1973 skrev Harry Martinsson

Vad vore vår värld utan granar, utan massaved, julgranar och gravens ris. Vad vore den utan det skydd som granen ger och utan de skuggande sagor som bara kan berättas av granar.

Han skriver också om "vår fördystrade fiende och brusade vän", och "om de sagor som bara kan berättas av granar".

Med dessa få rader har han verkligen fångat nordbons känsla för vårt vanligaste träd.

Läs mer...

Världens två, och förmodligen även äldsta nu levande träd tros vara den 9 500 år gamla granen på Fulufjället i Dalarna, och den lika gamla på Sonfjället i Härjedalen.

När dessa granar slog rot hade inlandsisen visserligen börjat dra sig tillbaka, men i dalgångarna låg den förmodligen kvar ett bra tag till.

När sumererna uppfann skriftspråket 1 700 år före Kristus hade dessa båda granar svajat för vinden och spridit sina frön i 4000 år, och då Jesus långt senare vandrade på jorden fyllde träden 7 500 år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så gamla blir inte våra julgranar, men visst är det tankeväckande - för att inte säga svindlande - vilken makalös livskraft det finns i ett av våra mest älskade träd om förutsättningarna är de rätta.

redaktörn



Första Föregående | Sidan 2 av 18 | Nästa Sista
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18