ÅRETS KORTASTE DAG

Skrivet 2014-12-21

Vintersolståndet infaller i kväll klockan 23:03 för att vara exakt. Men det här är inget som infaller vid samma tid varje år, i stället varierar det med några timmar mer eller mindre årligen och är det skottår blir förskjutningen än större.

Läs mer...

Men någon gång mellan 21:a och 23:e december infaller alltid vintersolståndet på norra halvklotet då det är som allra mörkast och då jorden tar åt sig minst energi från solen. Därför borde december också vara årets kallaste månad kan man tycka, men så är det inte.

Januari och februari är alltid mycket kallare och det beror på att jordytan på våra breddgrader behöver tid på sig för att svalna. I december avger jorden fortfarande mer värmeenergi än den tar emot från solen, vilket gör att kylan behöver mer tid för att byggas upp under vintern.

En annan bidragande orsak till att julmånaden alltid är varmare än januari är att havet kyls ned förhållandevis långsamt. Havsvattnet når som regel inte sin minimitemperatur förrän cirka en månad efter vintersolståndet. Havet fungerar med andra ord som en jättestor reservoar där värmen från sommaren lagrats. Det är också därför vi har ett förhållandevis milt och fuktigt klimat i början av vintern.

Samma process kan vi uppleva mot slutet av sommaren då juli och augusti vanligvis är varmare än juni trots att månaden juni har årets längsta dag "Sommarsolståndet" med flest soltimmar. Men havet är ju stort och behöver lång tid för att nå sin maxtemperatur som brukar infalla omkring första augusti.

Det här fenomenet har inget att göra med den så kallad växthuseffekten bör man kanske tillägga och för den som bor i kustrakterna är fenomenet så klart mer påtagligt än för den vars bopålar finns längre in i landet. 

redaktörn



Upplysande historia i höstmörkret

Skrivet 2014-10-17

 

 

 

 

Redan under antiken byggde romarna fyrar i medelhavet för att hjälpa sjöfarare att hitta rätt. Den mest kända av dessa fyrar är Alexandrias fyr eller Herkulestornet som det också kallas. 

Läs mer...

Herkulestornet lär vara världens äldsta fyr och räknas till den antika världens sju underverk. Det påstås att fyren till och med kan vara så gammal som 1,900 år eller äldre, men hur det verkligen förhåller sig med det vet man inte riktigt.

När romarriket föll samman vid medeltidens början togs de flesta romerska fyrar ur bruk. Men utanför La Coruna i Spanien finns dock Herkulestornet  bevarat.

Tornet som restaurerades 1785, är 57 meter högt och står på en klippa som är 51 meter hög. Ljuskaraktären för fyren är 4 vita blixtar var 20 sekund och räckvidden 23 nautiska mil, en sträcka motsvarande drygt 4 landmil. Tornets väggar av granit är 2,15 meter tjocka så det får allt friska i ordentligt innan den fyren blåser i sjön.

Men även i våra trakter finns det fyrar med anor.

Den första fyren på Örskär i norra Roslagen byggdes redan1867 men den brann tyvärr ned efter ett åsknedslag, så då blev det till att bygga nytt. Den nuvarande fyren stod klar 1769 och i den installerades världens första blänkapparat med urverk och roterande linser.

 

I dag är Örskär, precis som alla andra fyrar som fortfarande är i drift automatiserad och dess ljus når cirka 17 nautiska mil. 

Efter Landsort är Örskär den äldsta fyrplatsen i Sverige, så visst har vi en lysande historia även i våra trakter.

redaktörn



Nu är det höst

Skrivet 2014-09-26

 

 

 

Även om det mesta av löven fortfarande lyckas hålla sig kvar på trädens grenar och trots att många av oss fortfarande har båten i sjön, så är det bara att inse fakta medan temperaturerna sjunker.

Läs mer...

På tal om temperaturer så var det varken tysken Fahrenheit eller irländaren lord Kelvin som uppfann termometern. Och inte var det vår egen Anders Celcius heller, han som kom på att gradera termometern från 0 till 100 fast bakvänt. Han satte ju fryspunkten vid 100 och nollan där vattnet kokar.

 

 

Galileo Galilei brukar pekas ut ibland, men hans apparat såg inte alls ut som de termometrar vi är vana vid idag och han missade till och med tanken att mäta i grader.

Det gjorde däremot inte landsmannen Santorio, han som på allvar började fundera över det här med ämnesomsättningens mekanik och som 1626 kom på att mäta kroppstemperaturen i armhålan. Santorio var sannerligen ingen dumskalle.

Precis som med marinmotorer, segel och skrovutveckling så var termometerns tillkomst inte frukten av en enda persons geni, utan en lång och mödosam process med massor av misslyckade försök och med många inblandade.

 

Den första ordentliga, hermetiskt tillslutna och graderade termometern, som de vi är vana vid idag. Det vill säga innan digitaliseringen lärde oss att säga 2,8 grader i stället för 3, den termometern lär ha konstruerats av storhertig Ferdinand II av Toscana, han som förde krig mot självaste kyrkostaten på sin tid, men som enligt Nordisk familjebok ska ha varit en svag men välmenande regent.

Vad det omdömet grundar sig på har jag ingen aning om och det är ju för övrigt en helt annan historia. Men att hans termometer varken innehöll kvicksilver eller sprit utan rödvin är intressant.. Man tager vad man haver sa Kajsa Varg.  

redaktörn



Sol sommar och semestertider

Skrivet 2014-07-31

Bättre än så här kan det knappast bli, men det gäller att inte tappa omdömet trots värmen

Har man bråttom som båtförare i trånga passager så är man ändå skyldig att dra ned på farten så att man inte skapar problem för den man vill passera.

 

 

Finns det gott om utrymme och ingen fartbegränsning, så är det inget som hindrar att man behåller hastigheten vid passering av långsamgående båtar. Men då ska man också se till att lägga tillräckligt stort avstånd mellan den egna båten och den man vill köra om.

Motsatsen vittnar om dåligt sjömanskap och brist på omdöme.

redaktörn





Nu har vi sommartid igen

Skrivet 2014-03-31

 

Att skilja på sommar- och vintertid är ett fenomen som infördes i delar av Europa under första världskriget. Genom att ställa fram klockan en timme blev det ljust längre på kvällen.

Läs mer...

På så sätt blev man mindre beroende av kontgjord belysning, och de krigsdrabbade länderna kunde spara bränsle. Bland annat Tyskland och Storbrittanien införde sommatid redan 1916. Först 1980 infördes sommartid permanent i Skandinavien.

Idag ställer alla EU-länder om till sommartid samtidigt och anledningen är bland annat att det ska bli lättare att skapa tidtabeller för transporter mellan olika länder inom unionen.

När vi ställde fram trädgårdsmöblerna ställde vi fram klockan en timme. När vi ställer tillbaka möblerna ställer vi också tillbaka klockan.

redaktörn 



Första Föregående | Sidan 7 av 18 | Nästa Sista
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18