Däråt har vi söder.

Skrivet 2010-04-04

 

Om man skulle tappa kompassen i sjön, eller om den skulle försvinna genom ett hål i fickan under promenaden i skogen, så är det ändå lätt att ta reda på var man har väderstrecken om man har ett vanligt analogt armbandsur på armen.  

 

 

 

 

Läs mer...

Visst... man kan ju alltid leta efter myrstackar eller mossa på träd och stenar. Men den här metoden är minst lika exakt, och absolut att föredra om man är till sjöss.

 

Och det går precis lika bra med en pendyl eller med en moraklocka, men det kräver av naturliga skäl mer av sin bärare. Det viktiga är att det finns visare på uret, och att det går någorlunda rätt.

 

Om man riktar in den lilla visaren mot solen, så har man söder ungefär mitt emellan den lilla visaren och kl.12. (se bilden som är tagen påskaftons eftermiddag). 

På förmiddagen (före kl.12) hittar man söder till vänster om kl.12. (normaltid).

På eftermiddagen (efter kl.12) befinner sig söder till höger om kl.12. (normaltid). 

 

När vi har sommartid - som råder nu - lägger man till en timme, nu är det alltså klockan 13 som gäller.

 

Men hur gör man när det är mörkt då.? När regnet står som spön i backen och dimma ligger som en grå filt över hög som låg?  Hur gör man då?  Ja säg det, det här var bara ett litet tips i all enkelhet. 

 

Men i skogen ska man inte gå när det är mörkt - såvida man inte hittar - och gör man det så behöver man ingen kompass.  Och om sikten är noll till sjöss så bör man hålla sig på, eller invid land. I annat fall får man väl försöka hålla reda på grejorna!

redaktörn

 

 



Konsten att hålla låda

Skrivet 2010-03-14

Nu är det inte långt kvar.  Båtmässan är över och tiden rusar. Jag vet inte hur du brukar göra, men själv prioriterar jag allt på utsidan, under relingen.  Resten är ofta lättare att fixa när båten ligger i sjön och vädret är det rätta. 

 

 

Läs mer...

Men att offra en kväll till att gå igenom verktygslådan, och se till att där finns rätt saker är ingen dum början på båtsäsongen.

 

Att tvingas söka nödhamn - eller ännu värre - ropa efter bogsering på grund av ett litet skitfel, som lätt skulle kunna fixas med rätt verktyg kan ju ta knäcken på den starkaste.

 

En trasig packning, en kylslang som börjar läcka, ärgade säkringsboxar och anslutningar, luft i bränslesystemet. Det finns hur många småfel som helst som kan uppstå när man minst anar, och det är alltid då det händer.

 

Gör en checklista över dom saker du behöver till din båt. Har du amerikanska prylar i båten så är det ofta tum och då kommer man inte långt med en hylsnyckelsats för millimeter.

 

En välfylld verktygslåda kan visserligen se imponerande ut, men om den inte innehåller rätt grejor så är den värdelös till allt... utom möjligen som reservankare.  

 

Exempel på hur en bantad grundutrutning skulle kunna se ut.

Bågfil  behövs om man ska kapa en slang, en bult, eller en bit hård plast.

Magnetfil  behöver man till tändstift, oxiderade kontakter och brytare.

Hylsnycklar  i tum eller millimeter En sats mellan 10 och 32 mm. räcker långt.

Polygrip  är ett universalverktyg som kan användas till det mesta.

Tänger för el-arbeten, och ståltråd  behövs för pilliga låsringar och annat.

Skiftnycklar  en liten, och en hyfsat stor modell. Den lilla nollnollan är bra när det är trångt.

Hammare  ska det alltid finnas. Den ger den där extra kraften som kan behövas.

Skruvmejslar  av god kvalitet. Kryss och spårmejslar i olika storlekar.

Fasta nycklar  ger bättre grepp och spar både bultskallar och knogar. 8, 10, 13, 15, 17 och 19 mm. klarar det mesta.

Slangklämmor   i olika storlekar. När det börjar läcka är det ofta bråttom, därför är det klokt att förvara klämmorna och verktygen på samma ställe.

Ficklampa  med fungerande batteri! Och kontaktspray.

Digitalt testinstrument  finns hos Clas Ohlson för ett par hundralappar. 

 

Sedan är det bara att komplettera med saker som behövs till just din båt.   Men som sagt... Det här var bara ett exempel på hur det skulle kunna se ut.  I slutändan är det ju alltid befälhavaren som bestämmer vad som ska finnas ombord..

 

redaktörn

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Dieselolja

Skrivet 2010-03-06

Att bränslet till våra båtar inte håller samma kvalitet som tidigare det vet alla. Men det finns en del andra saker som kan vara bra att att tänka på.

 

 

Läs mer...

 

När det gäller dieseln diskuteras det ofta om tanken ska vara full eller tömd under vinterförvaringen. En tömd tank ger visserligen mer utrymme för kondens än en fylld, men vissa hävdar att tanken ändå ska tömmas för att minska risken för att mikroorganismer ska kunna utvecklas.

 

Expertisen säger: I princip är det riktigt.. Men risken är ändå försumbar i en liten båttank där bränslet bara blir stillaliggande under någon vintermånad. Det är visserligen sant att risken för bakterier i dieseln är något större  idag på grund av tillsatser. Men det är ändå en mycket liten risk att mikroorganismer ska hinna utvecklas på så kort tid.

 

Det har också diskuterats om den moderna dieseln skulle vara mer brandfarlig än den vi hade tidigare. I en modern dieselmotor används ju bränslet även till att kyla insprutarna och då går mycket av bränslet tillbaka till tanken.

 

Har man då en relativt liten tank så hinner bränslet kanske passera motorn flera gånger och blir lite varmare för varje gång. Men att bränslet eller tanken skulle kunna bli så varm att det skulle utgöra nån fara finns inte. Dieseln är hur det än är alltid ett mycket säkrare båtbränsle än bensin.

 

Men tro för all del inte att dieseln är ofarlig för det!! 

 

Om man t.ex. råkar ut för en läcka i närheten av elektriska eller varma delar i ett motorrum kan det snabbt uppstå brand ombord! Så var noga med att kontrollera att det inte finns läckor, att alla anslutningar är ordentligt åtdragna, och att det inte luktar diesel i båten.

 

Om så är fallet... Ge dig inte ut på sjön utan att ha kollat var det kommer ifrån.

redaktörn 

 

 

 



Det ska böjas i tid...

Skrivet 2010-03-04




Aldrig mer än 25 meter skarvkabel!

Skrivet 2010-02-14

 

  I Sverige är det Elsäkerhetsverket som sätter reglerna för elutrustning. Och dom säger att CEE-kontakter är att föredra när det gäller landströmskablar. Vidare ska kabeln ha ett hölje av tjockare gummi och en kabelarea på minst 3 x 1,5 mm.

Läs mer...

 

Det finns bara en kabelkvalitet som är godkänd som anslutningskabel för båtar och den har beteckningen H07RN-F. En äldre beteckning är RDOE.

 

Kabeln går att känna igen på att ytterisoleringen på upprepade ställen är märkt med H07RN-F.  Den är också grövre än många andra kablar. Med tre ledare om 1,5 kvadrat har den en ytterdiameter om 10 mm. Med ledaryten 2,5 kvadrat blir ytterdiametern 12 mm.

 

Visserligen ligger snön meterdjup än, men det är inte många dagar kvar till båtmässan och sen står det inte på förrän kablarna ringlar sig som våryra huggormar i varenda båthamn.  

 

Anledningen till att en skarvkabeln inte ska vara längre än 25 meter är att man riskerar spänningsfall. Ett visst spänningsfall finns det säkert redan vi el-stolpen, men med en lång skarvsladd förvärrar man problemet och riskerar därigenom att förstöra svindyr elektronisk utrustning ombord på båten.

 

En annan anledning till att kabeln inte ska vara mer än 25 meter är att jordfelsbrytaren sätts ur spel, och sånt kan man dö av!   

 



Första Föregående | Sidan 19 av 21 | Nästa Sista
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21